sannasoool

Jajjamänsan, har fått något som kallas "virus/inflammation på balansnerven" och det är hemskt!

I onsdagseftermiddag (förra veckan) kände jag mig lite yr, du vet som när man reser sig från sittande liiite för fort och allt gungar till en sekund. Fast min gungiga sekund var i två timmar.
Vid tretiden så försvann det och allt var som vanligt på kvällen.
När vi sen skulle gå upp på torsdagmorgon för att fara till jobbet kände jag mig sådär yr igen.
Var inte så farligt, men tänkte att det är väl lika bra att vara hemma då.
Tur var då det!
Blev mer och mer yrslig och en timma efter jag ätit frukost fick jag återse den i ett mer tuggat tillstånd..
Efter det kräktes jag en bunt fler gånger.

Ringde hälsocentralen i Hörnefors och hon där sa att jag kunde få komma in på tisdag för graviditetstest, hon sa att man ibland blir lite yr och illamående av det.
Vinglade ut med Midas vid lunch, vågade inte gå så långt så vi gick bara till våran lilla skog baki huset.
Där vart jag tvungen att kräkas igen, lutat mot våran enorma gran. Som tur är är den som sagt enorm så ingen såg mig.
Pjuh!
I princip kröp jag hem igen och jag blev bara sämre och sämre. Kräktes så fort jag rörde mig, som om jag var i den värsta blandningen av absolut aspackad och vansinnigt åksjuk.

Vid tvåtiden ringde jag hälsocentralen igen och sa att såhär illa kan omöjligt ingen gravid kvinna ska behöva må!
Då låg jag i ett litet bo av nedrivna badhanddukar på toalettgolvet...
Kvinnan i telefonen skickade två sköterskor hem till oss för att kolla till mig och bestämde sedan för att ta med mig till hälsocentralen för att låta en läkare kolla upp vad som var på gång.
Där tog dom prover och lite sånt. Till slut komme två läkare och dom konstaterade "virus på balansnerven" (man vet inte säkert om det är ett virus, därför kallas det ibland också för "inflammation")

Därefter skjutsade en snäll sjuksköterska hem mig igen.
Och så är det. Finns inge medicin, bara att vila och sen träna sig i form.
Är så oerhört tacksam och rörd över alla snälla underbara människor som hjälpt mig! :')

Så nu i måndags kunde jag äntligen börja på att gå ut och röra mig lite.
Igår var jag även på Konsum, men det var kanske att ta i. Blev alldeles mosig och matt i huvudet av att kolla på allt och leta efter vad jag skulle ha. Kan liksom inte fokusera blicken, när jag är ute med Midas kan jag inte se långt fram ifall det kommer nån för allt rör sig. Blicken kan inte låsa sig, eller hur man ska förklara.

Och lilla snälla Midas har varit så himla lugnt och bara sovit nu när jag varit hemma. Han har legat på mig i soffan med sitt huvud på mitt huvud och bara sovit.
När Mogge har kommit hem har han tagit med Midas på långpromenad och busat :)
Den enda positiva med allt detta är att Morgan och Midas kommit varandra närmare. :)

Jajjamänsan, idag fyller världens bästa vovvsing 1 år! :)
Hurra hurra hurra för honom och alla kullsyskonen från Lufsenburg :)

Därtill följer en bildkavalkad på bebisMidas!

Skottar..
Känns det som.

Men självklart gör jag annat också :D
På vinterhalvåret händer det väl i och för sig inte så mycket. Man blir ganska passiv när det endast är dagsljus mellan 10 och 14. Dvs när man är på jobbet, inomhus.
Det fina med vintern är även att det är så roligt och enkelt att sladda med gamla bilar då. Och blir det inte som man tänk så fångar en enorm snövall upp en!
Förutom det så är det nog inte så värst mycket fart på vintern.

På sommarhalvåret däremot, då blir det åka av!
Då solen istället går ned 03 och upp 05 så hinner man göra mycket på ett dygn :)
Blir väldigt mycket bilåkande, både nödiga och onödiga.
Men det finns inget bättre än att åka bil. Och köra bil såklart.
Man umgås och är ute mycket.
Speciellt nu när man har hus med härlig inglasad altan.
Det är gräsmattor som ska klippas, rabatter som ska rensas (vilket inte är något av mina större karaktärsdrag), jordgubbar som ska ätas och hundar som ska lekas med.