Dag 26 – Mina rädslor (+ en update)
Först update:
Jag är även bra på att minnas. Minns folk, saker folk sagt och saker jag sagt. (även fast en del låtsas jag ha glömt, för enkelhetens skull... :P)
Kommer ihåg folk från bussen eller från kön i affären och såna saker. En del saker är ganska onödiga.
Men i allafall, då kan jag se någon helt okänd på bussen och jag bryr mig egentligen inte. Men mitt undermedvetna lägger ändå ner utrymme och energi på att lagra minnesbilden, för då kan jag känna igen den här för mig totalt okända människar på något helt annat ställe ett bra tag efteråt.
Jättekonstigt.
Men några få fastnar inte i minnet, men det är extremt få.
Jag är rädd för att.. Inte bli sedd och hörd.
Att bli ignorerad och att ingen ska märka mig.
Och självklart är jag rädd att något ska hända mina nära och kära. (och djuren såklart, speciellt efter den här hösten)
Jag är verkligen en hönsmamma som blir hispig och orolig för småsaker. Föreställer mig bara alla olyckor som kan hända. :( Blä, sitter nu och väntar på Mogge som ska köra Dodgen från stan ikväll - ser bara framför mig alla möjliga hemskheter.
Jag är rädd att det är något fel på mig.
Sen kommer jag som vanligt inte på något mer just nu :P
Jag är även bra på att minnas. Minns folk, saker folk sagt och saker jag sagt. (även fast en del låtsas jag ha glömt, för enkelhetens skull... :P)
Kommer ihåg folk från bussen eller från kön i affären och såna saker. En del saker är ganska onödiga.
Men i allafall, då kan jag se någon helt okänd på bussen och jag bryr mig egentligen inte. Men mitt undermedvetna lägger ändå ner utrymme och energi på att lagra minnesbilden, för då kan jag känna igen den här för mig totalt okända människar på något helt annat ställe ett bra tag efteråt.
Jättekonstigt.
Men några få fastnar inte i minnet, men det är extremt få.
Jag är rädd för att.. Inte bli sedd och hörd.
Att bli ignorerad och att ingen ska märka mig.
Och självklart är jag rädd att något ska hända mina nära och kära. (och djuren såklart, speciellt efter den här hösten)
Jag är verkligen en hönsmamma som blir hispig och orolig för småsaker. Föreställer mig bara alla olyckor som kan hända. :( Blä, sitter nu och väntar på Mogge som ska köra Dodgen från stan ikväll - ser bara framför mig alla möjliga hemskheter.
Jag är rädd att det är något fel på mig.
Sen kommer jag som vanligt inte på något mer just nu :P
Kommentarer
Postat av: Erik Z
Det är inte all konstigt att man är rädd att det skall hända nära och kära någonting. Man skall däremot aldrig oroa sig i förväg för någonting som aldrig kommer att hända. Man mår bara dåligt av det. Då är det bättre att göra något positivt medan man väntar att han kommer hem, och gläds när han är hemma. "svärfar"
Trackback
